måndag 31 augusti 2009


När man sitter här och har inget å göra. Det är då alla gamla minnen tränger sig fram, och man kommer ihåg alla otroligt roliga stunder man har haft med allt folk. Man får en tår i ögat när man tänker på allt som försvann och ändrades så fort, och jag kan faktiskt inte neka att jag hade kul å saknar tiderna då allt var annorlunda. Men tider förändras, och nu är det som det är...


as we go on, i remember all the times we had together

3 kommentarer:

  1. aw, det är synd att allt blir som det blir!
    men livet går ju vidare, och någondag så kanske man hittar tillbaka till varandra!
    You will never know, do you remember?

    SvaraRadera